....
jesus holy mother of mercy. jag är helt speachless. hittar inge bättre ord. snacka om epic lovestory. hittar jag nån ens en gnutta i närheten av min vampyr så skulle jag aldrig släppa honom. tur att jag ligger ner och läser, annars hade nog mina ben inte kunnat bära mig. nästan samma känsla, eller nej bättre, som första gången jag såg ps i love you. att det kan finnas två personer som är så perfekta för varann, så lättsamma, så totalt skapade för varann och så självklara att bli avundsjuka på. och ja, jag vet att det bara är sagor. men kan ändå inte låta bli att bli avundsjuk och lite uppgiven över att man förmodligen aldrig kommer hitta just den personen, just en sån person (fast jag har aldrig trott på bara e n soulmate, jag är övertygad om att man har flera, annars kan man ju lika ta bort sig för oddsen att den personen isf ska snubbla in i mitt liv är ju en på biljarden). man ska givetvis aldrig nöja sig, men man får ju ha realistiska förväntningar. that kind of love only happens in the movies...
*ta taa*
